Skåne? Nä, Larv!
Borde egentligen sätta mig och börja jobba, men känner att det kliar i bloggnerven - så det får bli blogg en stund först idag...
Under den gångna veckan började jag mina så kallade vfu-besök. Denna termin har jag ju en grupp studenter från Vara med omnejd. Första besöket gick till den lilla 200-invånarorten Larv. På väg dit fick jag en längtan efter Skåne, då Varaslätten är snarlik Skånes platta framtoning. Det är onekligen lite småtrevligt att åka runt och göra dessa besök. Veckan avslutades på min gamla arbetsplats här i stan då jag fått ta över tre studenter från en kollega som blivit sjukskriven. När jag stod i korridoren och väntade på läraren jag skulle prata med tänkte jag vilka hjältinnor detta är! Det var lunchdags - och den måltiden intas i klassrummen då skolmatsalen inte räcker till (?!). Ja, så kan man behandla barn... Tänk om du som vuxen blev tvungen att sitta kvar vid din arbetsplats och äta din lunch för personalmatsalen inte var stor nog. Nåja, dessa lärare springer med matvagnen, ser till att alla barn får sin mat, plockar undan och städar efter ungarna i salen så att barnen kommer ut på rast, och en lärare fick sedan kvickt fram dammsugaren och städade korridorens golv. Å sen har man mage att avundsjukt tycka att lärare har lov eller slutar tidigt på dagen!
I helgen var vi i Stugan igen. Det var finfint väder så det blev en promenad förstås. Lasse jagade steg, medan jag ville ta en enkel lördagspromenad. Han tröttnade nog på Märta och mig som mer lufsade runt och sade "Anna, det här bygger ingenting". Det blev 7 km till slut i alla fall. Här kommer Märta och Lasse på en vårsmältande väg:

Vår tv ute i Stugan fungerar sisådär. Tv:n är det föresten inget fel på utan det är antennen. Vi är lite beroende av vindhastighet och väderstreck när vi är där. Blåser det för mycket och sydvästlig vind har vi bild då och då. Detta borde vi ta tag i Lasse! Det gick i alla fall att de både Melodifestivalen och Downton Abbey i lördags. Lasse leder med 2 poäng inför lördagens final. Nu i lördags tyckte jag allt var som att välja mellan pest eller kolera...
I skrivande stund har Lasse precis gått på promenad. Han skulle ta sig en sväng till Götalundens kyrkogård och tända ett ljus på Svens grav. Det är Svens födelsedag idag och han skulle ha fyllt 92 år. Förra året hade vi ingen aning om att årets födelsedag skulle vara så här.
Imorse kunde vi går runt Spikön utan några problem. Dessutom var det mer eller mindre ljust när vi steg ut på gatan strax efter 06.30. Det är underbart tycker jag! Kyla och snö är ingen hit tycker jag men värst är mörkret. Här en bild på mig och Märta i morse kl 06.52:

Förra veckan bad också kungen om mer pengar. Han ville ha drygt 5 miljoner till utöver de 123 miljoner per år han redan får till sig och sin familj på i dagsläget 6 personer. Jag förstår att det kostar att ha ett hov och stora bostäder, men någonstans tycker jag nog att det också provocerar. Alla som känner mig vet att jag är klart för monarki, men det är väldigt mycket pengar, och faktum är att den aktuella familjen har en egen förmögenhet som man ju också kan använda när det kniper.
Lasse har börjat på sitt nya jobb och varit där en vecka nu. Sämre tider, men bättre förutsättningar kan man nog sammanfatta det med. Jag som ser det lite utifrån så att säga märker skillnad på hans första vecka på denna skolan jämfört med första veckan på den andra. Så mycket vad gäller en likvärdig skolgång för alla barn i Sverige...
Idag jobbar jag hemifrån, men imorgon styr jag kosan mot Vara kommun igen!
Under den gångna veckan började jag mina så kallade vfu-besök. Denna termin har jag ju en grupp studenter från Vara med omnejd. Första besöket gick till den lilla 200-invånarorten Larv. På väg dit fick jag en längtan efter Skåne, då Varaslätten är snarlik Skånes platta framtoning. Det är onekligen lite småtrevligt att åka runt och göra dessa besök. Veckan avslutades på min gamla arbetsplats här i stan då jag fått ta över tre studenter från en kollega som blivit sjukskriven. När jag stod i korridoren och väntade på läraren jag skulle prata med tänkte jag vilka hjältinnor detta är! Det var lunchdags - och den måltiden intas i klassrummen då skolmatsalen inte räcker till (?!). Ja, så kan man behandla barn... Tänk om du som vuxen blev tvungen att sitta kvar vid din arbetsplats och äta din lunch för personalmatsalen inte var stor nog. Nåja, dessa lärare springer med matvagnen, ser till att alla barn får sin mat, plockar undan och städar efter ungarna i salen så att barnen kommer ut på rast, och en lärare fick sedan kvickt fram dammsugaren och städade korridorens golv. Å sen har man mage att avundsjukt tycka att lärare har lov eller slutar tidigt på dagen!
I helgen var vi i Stugan igen. Det var finfint väder så det blev en promenad förstås. Lasse jagade steg, medan jag ville ta en enkel lördagspromenad. Han tröttnade nog på Märta och mig som mer lufsade runt och sade "Anna, det här bygger ingenting". Det blev 7 km till slut i alla fall. Här kommer Märta och Lasse på en vårsmältande väg:

Vår tv ute i Stugan fungerar sisådär. Tv:n är det föresten inget fel på utan det är antennen. Vi är lite beroende av vindhastighet och väderstreck när vi är där. Blåser det för mycket och sydvästlig vind har vi bild då och då. Detta borde vi ta tag i Lasse! Det gick i alla fall att de både Melodifestivalen och Downton Abbey i lördags. Lasse leder med 2 poäng inför lördagens final. Nu i lördags tyckte jag allt var som att välja mellan pest eller kolera...
I skrivande stund har Lasse precis gått på promenad. Han skulle ta sig en sväng till Götalundens kyrkogård och tända ett ljus på Svens grav. Det är Svens födelsedag idag och han skulle ha fyllt 92 år. Förra året hade vi ingen aning om att årets födelsedag skulle vara så här.
Imorse kunde vi går runt Spikön utan några problem. Dessutom var det mer eller mindre ljust när vi steg ut på gatan strax efter 06.30. Det är underbart tycker jag! Kyla och snö är ingen hit tycker jag men värst är mörkret. Här en bild på mig och Märta i morse kl 06.52:

Förra veckan bad också kungen om mer pengar. Han ville ha drygt 5 miljoner till utöver de 123 miljoner per år han redan får till sig och sin familj på i dagsläget 6 personer. Jag förstår att det kostar att ha ett hov och stora bostäder, men någonstans tycker jag nog att det också provocerar. Alla som känner mig vet att jag är klart för monarki, men det är väldigt mycket pengar, och faktum är att den aktuella familjen har en egen förmögenhet som man ju också kan använda när det kniper.
Lasse har börjat på sitt nya jobb och varit där en vecka nu. Sämre tider, men bättre förutsättningar kan man nog sammanfatta det med. Jag som ser det lite utifrån så att säga märker skillnad på hans första vecka på denna skolan jämfört med första veckan på den andra. Så mycket vad gäller en likvärdig skolgång för alla barn i Sverige...
Idag jobbar jag hemifrån, men imorgon styr jag kosan mot Vara kommun igen!
Kommentarer
Postat av: Lasse
Tur att du inte ramlade när du var i Larv på Varaslätten! Eller när du senast var i Skåne! Snacka om platt fall, om du stått på öronen där...
Undrar just vad det hade kostat att istället för kung ha en president som hade haft nåt vettigt att syssla med under dagarna?
Postat av: paula
Lasse: Platt fall HAHAHA!
Anna: Tur att du valde bloggen istället för att larva med arbete en stund! Ja, visst möter man fantastiska hjältar och hjältinnor ute på vfu-besöken och tyvärr också en och annan som får vara det till alldeles för höga kostnader. Dit tycker jag pengarna skulle gå istället för till hovet!
Trackback