Annas blogg om diverse ting

Påsken gick fort tycker jag. Vi var i stugan och det mesta av snön har smält bort även om det ligger stora mängder kvar på skuggsidan. Vår badväg är snöfri och där gick det utmärkt att ta sig in och ut från tomten - synd bara att vi inte upptäckte det innan jag gått till och från bilen tre gånger via skogen släpandes på alla våra prylar. Nåja, väl framme är ju allt alltid frid och fröjd i Öresjö.

På påskafton kom Anna och Per och fikade. Två små påskkärringar hade de med sig också, förvillande lika Signe och Ellen! Strax efter att Anna och Per gått kom Conny och Maria och hade med sig en påsktårta, så det blev till att fika en gång till. Vädret var ganska bra i påsk - 2 dagar med sol i alla fall. Påskdagen ägnade vi en stund åt att klippa ner våra pelargoner. Vi har haft 27 stycken till övervintring på verandan, och det ser ut som om de flesta klarat sig. Annars blev det inte mycket gjort över påsken - men det är också nyttigt...



Lasse är inte bättre i sin rygg. Han kände sig lite bättre under helgen, men så natten mellan måndag och tisdag smällde det till igen, och han är tillbaka på ruta ett i princip. Känns som om detta kommer att ta tid. Nu på tisdag ska han ner till Sahlgrenska för en koll. Jag har tagit ledigt från jobbet (tänkte fira mig själv nämligen...), så jag kör honom ner så slipper han sitta på tåget (vi får väl äta lite tårta när vi kommer hem). Inget ont som dock har något gott med sig - Lasses anfallsfrekvens äri  princip nere på noll! Ett enda ynka anfall den senaste månaden. Att inte vara i en stressig miljö gör underverk för hans tillstånd.

I går var Märta och jag på kurs i vardagslydnad. Det var första gången. Jag var lite nervös innan att det skulle vara en sådan där kurs där man ska skrika åt sin hund och rycka och slita i kopplet, men det var det tack och lov inte. Har hört en del rykten om detta nämligen. Men det kan ju vara i Vänersborg. En av mina kollegor gick en kurs där, och hon fick så dåligt samvete för att hon inte var en tillräckligt rolig hundägare att hon slutade. Idag på morgonen tränade Märta och jag ute på Spikön på en övning i "kontakt" som vi fick i läxa. Det funkar ibland, så vi får jobba vidare... Det var lite blandade raser av de 8 deltagare som är med - några vildare och mera svårjobbade än andra. Märta höll sig lugn och fin förstås!



Helgen hade vi tänkt spendera ute i stugan. Planen var att åka dit i går, men Lasses pappa är dålig och ska in på en halvakut operation på måndag, och Lasse själv är ju inte så pigg, så vi valde att stanna hemma. Jag ska köra Sven 91 år in till sjukhuset i Uddevalla på måndagmorgon. Själv tyckte han att han kunde ta bussen... Nu blir det emellertid en lugn helg istället. Såg i morse att det vankas ganska fint väder, så en sväng till stugan för vattning och tillsyn blir det samt en tur till kolonin också. Vi ska dit och se vad som behöver göras i ett första steg i vårbruket.

Igår lämnade jag in 2 kapitel till vår nya antologi som vi håller på att skriva på högskolan. Det som vi skrivit hittills ska läsas i veckan och på onsdag har vi möte och diskussion kring det som skrivits. Sen har vi till mitten på juni på oss innan det går för korrekturläsning på förlaget.

En av lärarna på vår kurs tror sig ha upptäckt ett tämligen raffinerat sätt som ett par studenter fuskat på. Min kollega skulle ha möte med de aktuella studenterna, så får vi se vad som sägs och görs då. Det är så synd när något sådant sker. Extra tråkigt är det ju att det är blivande lärare.

Snart är jag klar med min kofta! Halva sista ärmen ska stickas klart sedan är det färdigt. Då återstår bara det tråkigast - att sy ihop eländet! Köpte en ny stickning i veckan. Slog till med ett cerisrött garn. Både Lasse och Marie tycker jag alltid väljer saker i svart, beige och grått. Men det stämmer faktiskt inte. Detta skrikiga garn hoppas jag ska sätta punkt för detta oförtjänta rykte jag fått!