Annas blogg om diverse ting

Jag gillar att gå upp förhållandevis tidigt, även när jag är ledig... Jag har aldrig haft bekymmer med att komma upp på mornarna, men jag tycker dessa de senaste åren har ändrat karaktär - jag trivs riktigt bra då. Är detta ett åldertecken gick jag och funderade på precis nu när jag band upp mina luktärtor vid utedasset kl 08.00 en söndag på sommarsemestern? Samtidigt är det ju svårt att inte njuta när det är vindstilla, tyst, 17 grader och lugnt och stilla.

Ett annat av mina ålderstecken är min fixering vid kylväskor. Jag köpte en till i går på MAXI - en behändig litenliten en. "Vad ska du ha den till?" undrade Lasse, och jag vet omedelbart denna lilla godings funktion: en macka och en dricka på väg upp till mamma i bilen eller ett par mackor i kanoten när det är dags för en stilla morgontur och frukost med den.

Ytterligare åldertecken är rätt och slätt min mamma. De senaste åren känner jag igen mig själv mer och mer i henne, saker hon gjort och sättet hon rör sig på. Ja, det senare är väl kanske mer ett oundvikligt arv. Men saker hon gjort och sagt som jag tidigare avfärdat som humbug tror jag numera fullt och fast på! Jag kan uttala mig om saker och sedan bli helt snopen när jag sagt det - för det är så som mamma sagt, och jag märker inte ens att jag håller på att säga det eller tycka det.

Micke N sa alltid att när man börjar fotografera blommor (som ju en del av de turister vi drog runt med på det glada 80-talet gjorde) då är man gammal. Det har jag gjort sedan jag fick min kamera för snart två år sedan... Vackra närbilder.

Arv och miljö - jo, jag tackar!