Det är synd om de blå-gula
Ja, det är det faktiskt synd om dem. I morse när jag satt och såg på nyheterna visste inte sportreportrarna till sig i sin kritik mot det svenska laget i fotboll - de var för gamla, för dåliga, för långsamma etc. Som specialpedagog tycker jag man ska se till lagets styrkor - det gör vi alltid när vi skriver åtgärdsprogram. Heja Sverige!
Lägenheten på Österlånggatan är numera ett minne blott. Det blev budgivning, men efter 60.000 sa vi stopp och började genast kolla på andra alternativ. Synd att det inte blev något för det stod liksom Hanna på dörren redan när vi kom dit. Nästa visning är på tisdag. Nya tag. Nya hopp.
Igår tokkörde vi till Puttgarden. 03.59 lämnade vi Trollhättan och ca 20.30 var vi hemma igen. Bra bilväder och bra service i bilen i form av Hanna som lydde alla mina önskningar om lite saft, lite chips, lite smörgås, lite saft till. Här ser ni två hugade shopingentusiaster på väg in i butiken (som har en yta på 8000kvm, svårt att fatta hur mycket det är tycker jag).
Väl hemma blev jag imponerad över kroppens funktioner. Kände mig förhållandevis pigg i bilen, men hann inte mer än in i lägenheten förrän alla sinnen stängde av och meddelade att de var skittrötta. Jag brukar tänka på att kroppen är väldigt fiffig. Ta feber till exempel - det är fiffigt. Kroppen är sjuk, du behöver vila alltså får man feber så att man håller sig still - imponerande!
Här ett axplock av vad vi köpte och körde hem:
Det är intressant att se hur olika bostadsrättsföreningar agerar olika när det gäller lägenheten till Hanna. HSB tyckte hon skulle stå på kontraktet (vi fattar inte varför, men ok). Riksbyggens lokala förening tyckte att vi skulle hyra ut i andra hand 1 år i taget med styrelsens goda minne. Vad händer det året de inte vill detta eller byter styrelse som inte tycker det? Ja, då åker Hanna ut. Jag ska ringa Riksbyggen på måndag och höra vad policyn är kring ungdomar som vil ha en lägenhet. Hur ska man komma in på marknaden?
Idag var obönhörligen sista dagen på jobbet. Körde några kartonger till högskolan som snälle Lasse bar upp åt mig. Sen låste jag mig ute från mitt nya rum. Bra gjort.
Idag slog det mig att jag kanske är bra på fotboll. Det finns ju massor med saker man inte prövat, som man kanske har världens talang för! Jag kan ju inte veta om jag är bra på fotboll förrän jag prövat. Nu har jag inte lust med det - men i alla fall. Tänk det ni - vad är ni bra på - kanske?
Lägenheten på Österlånggatan är numera ett minne blott. Det blev budgivning, men efter 60.000 sa vi stopp och började genast kolla på andra alternativ. Synd att det inte blev något för det stod liksom Hanna på dörren redan när vi kom dit. Nästa visning är på tisdag. Nya tag. Nya hopp.
Igår tokkörde vi till Puttgarden. 03.59 lämnade vi Trollhättan och ca 20.30 var vi hemma igen. Bra bilväder och bra service i bilen i form av Hanna som lydde alla mina önskningar om lite saft, lite chips, lite smörgås, lite saft till. Här ser ni två hugade shopingentusiaster på väg in i butiken (som har en yta på 8000kvm, svårt att fatta hur mycket det är tycker jag).
Väl hemma blev jag imponerad över kroppens funktioner. Kände mig förhållandevis pigg i bilen, men hann inte mer än in i lägenheten förrän alla sinnen stängde av och meddelade att de var skittrötta. Jag brukar tänka på att kroppen är väldigt fiffig. Ta feber till exempel - det är fiffigt. Kroppen är sjuk, du behöver vila alltså får man feber så att man håller sig still - imponerande!
Här ett axplock av vad vi köpte och körde hem:
Det är intressant att se hur olika bostadsrättsföreningar agerar olika när det gäller lägenheten till Hanna. HSB tyckte hon skulle stå på kontraktet (vi fattar inte varför, men ok). Riksbyggens lokala förening tyckte att vi skulle hyra ut i andra hand 1 år i taget med styrelsens goda minne. Vad händer det året de inte vill detta eller byter styrelse som inte tycker det? Ja, då åker Hanna ut. Jag ska ringa Riksbyggen på måndag och höra vad policyn är kring ungdomar som vil ha en lägenhet. Hur ska man komma in på marknaden?
Idag var obönhörligen sista dagen på jobbet. Körde några kartonger till högskolan som snälle Lasse bar upp åt mig. Sen låste jag mig ute från mitt nya rum. Bra gjort.
Idag slog det mig att jag kanske är bra på fotboll. Det finns ju massor med saker man inte prövat, som man kanske har världens talang för! Jag kan ju inte veta om jag är bra på fotboll förrän jag prövat. Nu har jag inte lust med det - men i alla fall. Tänk det ni - vad är ni bra på - kanske?
Kommentarer
Postat av: Snälle Lasse
Så bra då att jag har anmält dig till Skoftebyns damlag (division 3). Sommarträningen startar imorgon med grodhoppning i backarna vid slussarna. Lycka till! Med din "kanske-talang" och dina starka knän så kommer det säkert att gå bra...
Håller med om att det var surt att Hanna inte fick lägenheten på Österlånggatan! Men, ge inte upp utan på´t igen!
Postat av: Hanna
Jag tror att jag är bra på att segla (eller vad man nu gör) optimistjolle!
Trackback
