Annas blogg om diverse ting

Igår blev jag till slut tvingad att erkänna att mitt vänstra knä inte mådde så bra, och fick en tid på vårdcentralen. Jag tror alltid att det ska ordna sig eller bli bättre, men igår när jag i sakta mak linkade till jobbet med ett vobblande knä insåg jag att jag kanske skulle fråga någon om detta. Varför inte en doktor...? Han kunde snabbt konstatera att jag hade för mycket ledvätska i mitt tjocka ömmande knä och tömde genast knät på detta. Det gjorde både ont (nål rakt in i knät är liksom inte kul) och såg äckligt ut (som smält smör ungefär). Sen fick jag åka till Uddevalla och röntga, och väntar nu på besked vad det kan vara som gör att det är som det är.


En gammal knäskada finns ju sedan lång tid tillbaka. Jag räknade ut att det är 35 år sedan knäskålen hoppade ur led och opererades första gången, och 25 år sedan den hoppade ur andra gången.  Den gången drog jag den rätt själv - vilket herr dr igår inte tyckte var varken klokt eller visade tecken på initiativförmåga tydligen om man ska tolka hans stränga blick...). Fram tills jag vet något hasar och linkar jag fram här i lägenheten och försöker att inte gnälla över den jävliga smärtan som knähelvetet frambringar.

Igår när Lasse kom hem var jag lite nöjd över min nyfunna rörlighet i knät efter tömningen så vi åkte till Karlsvik och fixade. Nu efteråt visade sig det inte vara någon lysande idé eftersom jag hade svårigheter att ta mig både in i och ut ur bilen. Än värre var det att växla - tur det bara är tre kilometer till kollo... Nåväl, lite fix fick vi gjort i alla fall. Bland annat tog vi bort den gamla ruttna spången...



... och lade dit den nya



Sen satte vi potatis, planterade snöflinga i lilla lådan på framsidan av huset samt planterade ytterligare en rosa Malva då sniglarna inte gav sig på den sorten förra året. Under verandafönstren planterade jag en rosa stjärnflocka och en Kungsnejlikrot. Lasse grävde också upp den rabatten som i alla fall jag döpt till "familjegraven". Här är han i färd med att göra det:



Vi är inte helt säkra på vad vi ska sätta i denna rabatt nu. Förslag hittills är vita doftpioner. Pionerna som vi satte förra året har heller inte sniglarna ätit på så det är ju helt klart ett alternativ. Det de åt upp förra året var all dill och lupinerna. Det tillhandahålls ibland listor på så kallade snigel - och rådjurssäkra växter. Vår erfarenhet av dessa listor är att de inte stämmer. Den rådjurssäkra växten Kärleksört mumsas varje år upp av rådjuren ute i Stugan. Det enda säkra med den sorten är att den punktligt äts upp så fort den blivit röd.

Förra året bestämde vi oss för att vi skulle sälja koloni 2013. Vi har lite fix med målning att göra innan tänkte vi. Nu är det emellertid annat ljud i källan! Det är så himla mysigt där ute och jättetrevligt att påta och pyssla i trädgården, att vi nu har helt andra planer. Först och främst måste vi åka dit oftare, sedan funderar vi på att isolera verandan och sätta in riktiga fönster och riktig ytterdörr samt i samband med det ta bort dörren mellan rummet och verandan så att det liksom blir ett rum. Karlsvik och Stora Näset kompletterar varandra på ett bra sätt. Så nu är säljarplanerna lagda på hyllan.

Jag har tre lektionsfria dagar framför mig vilket jag tackar för med tanke på min mobilitet. Jag jobbar hemifrån dessa dagar. Sen är det ju helg och på måndag har jag föreläsning igen. Då tycker jag att knät borde kännas bättre. Jag skulle ha åkt till mamma i helgen, men det går inte att köra så långt själv. Jag får skjuta fram det besöket två veckor helt enkelt. Ikväll är det handladags, men Lasse får gå själv så sitter jag kvar i bilen. 

Här en avslutande bild med årets första dopp i Öresjö - det stod inte oväntat Märta för!