Annas blogg om diverse ting

Efter att ha spenderat två dagar i Nyköping är jag åter i Västergötland (eller Bohuslän som ju faktiskt Stugan ligger i om man ska vara riktigt noga). Syftet med det korta besöket var att lasta bilen full av byrå, lampa och väggklocka. Det innebär att sista besöket i mammas lägenhet i Nävekvarn är gjort. Tråkigt på ett sätt tycker jag, men samtidigt bra för hon trivs så bra där hon är nu. Igår innan jag åkte hem svängde jag förbi Ekebydal och fikade hos PW i hennes lilla stuga. Det är onekligen något visst med koloniområden tycker jag. Jag gillar det helt enkelt. Här en bild på PW:s stuga.

 

 

Som sagt, mamma trivs i sin nya lya. Hon hade tyvärr ramlat och slagit i armen så pass illa att hon varit och röntgat den 2 gånger. Hon har nämligen fått för sig att hon ska dansa med en annan boende. Hopplöst tycker vi, skitkul tycker hon. Det är svårt att få henne att se vikten av att inte trilla och slå sig med tanke på hennes medicinering - hon ser bara det roliga i att dansa. "Du har ju inte dansat på 30 år" sa jag. "Då är det väl på tiden" tyckte hon.

 

I bilen lyssnade jag till "Rapsbaggarna" av Karin Brunk Holmqvist. Jag har tidigare försökt läsa en annan av hennes romaner som jag glömt namnet på, men köpte denna som ljudbok på rean i våras. Den förra orkade jag inte läsa ut - men denna! Jag tror det är uppläsaren Stefan Sauks förtjänst för han levnadegör hela romanen på ett ypperligt sätt. Han läser fantastiskt med röster och utfall. Det blev som att ha en riktig pjäs i huvudet! Skrattade högt flera gånger där jag satt i min ensamhet i bilen.

 

 

 

Idag har vi varit på kolonin och tvättat boden som nu ska få en finare färg än den gröna vi en gång i tiden valde. Den ska bli röd som huset. först fick vi tvätta och skrapa densamma. Nu ska den torka och så åker vi dit imorgon och målar första lagret.

 

 

Idag utlovades det sol men den lyser än så länge med sin frånvaro. Det är ganska varmt i alla fall så vi sitter ute på verandan. Ja, Lasse klipper gräset, men för en stund sedan åt vi lunch här uppe. "Vår" bonde har slagit ängen som är mellan oss och sjön idag.

 

 

Avslutar med att visa upp en av potatisarna jag grävde upp idag (nä, jag gräver inte för det orkar ju inte knäna med jag häver snarare upp potatisarna med hjälp av spaden...). En smått förlägen potatis känns det som, eller hur?