Bokrea och icke-semlor
I morse styrde jag glatt kosan mot Överby och de två boklådor som finns där. Ett par timmar senare styrde jag kosan hemåt igen ännu gladare! Bokrean är ju inte - och nu låter jag kanske gammal och bitter - inte vad den har varit. Det är lugnare stämning, inga nattöppettider längre i vår stad och kön utanför inte så ringlande lång. Men jag är oavsett glad. Här en stämningsbild över "rusningen" i morse...
4 kassar med böcker blev det: Årstafruns dolda dagböcker (Kristina Ekero Eriksson), Drottningar i Sverige (Tomas Blom), Kungligt & Mänskligt (Herman Lindqvist), Auschwitz - den slutgiltiga lösningen (Laurence Rees), Twelve Days of Christmas (Trisha Ashley), Världshistorisk Atlas, John Stones Fall (Iain Pears), Niceville (Kathryn Stockett), Kvinnan i Rummet (Jussi Adler-Olsen), Virkskolan (Jan Eaton), Ensamma hjärtan och hemlösa hundar (ljudbok Lucy Dillon) och Rapsbaggar (också ljudbok Karin Brunk Homlqvist. Till Lasse köpte jag: Vad säger hunden? (Gwen Bailey), Beskära träd och buskar (Ingela Jagne), Livet deluxe (Jens Lapidus), Öppen Grav (Kjell Eriksson) och Krukboken - inspiration för balkong och uteplats (Christel Kvant).
Igår var det för den som så önskade fritt fram att äta semlor. En kollega till mig informerade mig om att han hade ätit en semla varje dag sedan den 10 januari. Det förekommer ju alltid en debatt om hur en semla ska vara - mandelmassans konsistens och om den ska vara blandad med grädden etc. Den form av debatt kan jag förstå för det handlar ju fortfarande om semlor, men varför är det ingen som protesterar mot att icke-semlor kallas semlor. En vetebulle med vaniljkräm i är inte en semla utan en vaniljbulle. Inget annat. Vaniljbulle.
I helgen som gick var vi i Stugan. Så här såg det ut i lördags utanför fönstret:
Och då gjorde Märta så här:
Idag regnar det emellertid och nästa all snö är borta (HURRA!). Jag har gått och väntat på att det skulle sluta regna så att Märta och jag kan ta oss en promenad, men det ser inte ut att lätta, så det blir att ta till den gamla devisen alla hundägare får höra - "ni kommer ju alltid ut". Jo, jag vet...
Förra veckan var Sollan och jag på bio och såg Igelkotten som bygger på romanan "Igelkottens elegans". Vi gillade den även om det - återigen - var en bilolycka som gjorde att slutet inte heller denna gång blev ett happy end. Nu ser vi fram emot att se Niceville, men innan dess en dansfilm som vi båda är ytterst tveksamma till...
Efter jobbet idag ska jag till stickaffären och köpa raggsocksgarn. Det är så kallt på golvet i Stugan när vi kommer dit vintertid att det kan vara på sin plats att äga ett par raggsockor. Eftersom jag tycker hälen verkar besvärlig att göra har jag letat upp ett mönster på tubraggsockor med ett förskjutet mönster - det får bli dem!
Dags att väcka Märta!
4 kassar med böcker blev det: Årstafruns dolda dagböcker (Kristina Ekero Eriksson), Drottningar i Sverige (Tomas Blom), Kungligt & Mänskligt (Herman Lindqvist), Auschwitz - den slutgiltiga lösningen (Laurence Rees), Twelve Days of Christmas (Trisha Ashley), Världshistorisk Atlas, John Stones Fall (Iain Pears), Niceville (Kathryn Stockett), Kvinnan i Rummet (Jussi Adler-Olsen), Virkskolan (Jan Eaton), Ensamma hjärtan och hemlösa hundar (ljudbok Lucy Dillon) och Rapsbaggar (också ljudbok Karin Brunk Homlqvist. Till Lasse köpte jag: Vad säger hunden? (Gwen Bailey), Beskära träd och buskar (Ingela Jagne), Livet deluxe (Jens Lapidus), Öppen Grav (Kjell Eriksson) och Krukboken - inspiration för balkong och uteplats (Christel Kvant).
Igår var det för den som så önskade fritt fram att äta semlor. En kollega till mig informerade mig om att han hade ätit en semla varje dag sedan den 10 januari. Det förekommer ju alltid en debatt om hur en semla ska vara - mandelmassans konsistens och om den ska vara blandad med grädden etc. Den form av debatt kan jag förstå för det handlar ju fortfarande om semlor, men varför är det ingen som protesterar mot att icke-semlor kallas semlor. En vetebulle med vaniljkräm i är inte en semla utan en vaniljbulle. Inget annat. Vaniljbulle.
I helgen som gick var vi i Stugan. Så här såg det ut i lördags utanför fönstret:
Och då gjorde Märta så här:
Idag regnar det emellertid och nästa all snö är borta (HURRA!). Jag har gått och väntat på att det skulle sluta regna så att Märta och jag kan ta oss en promenad, men det ser inte ut att lätta, så det blir att ta till den gamla devisen alla hundägare får höra - "ni kommer ju alltid ut". Jo, jag vet...
Förra veckan var Sollan och jag på bio och såg Igelkotten som bygger på romanan "Igelkottens elegans". Vi gillade den även om det - återigen - var en bilolycka som gjorde att slutet inte heller denna gång blev ett happy end. Nu ser vi fram emot att se Niceville, men innan dess en dansfilm som vi båda är ytterst tveksamma till...
Efter jobbet idag ska jag till stickaffären och köpa raggsocksgarn. Det är så kallt på golvet i Stugan när vi kommer dit vintertid att det kan vara på sin plats att äga ett par raggsockor. Eftersom jag tycker hälen verkar besvärlig att göra har jag letat upp ett mönster på tubraggsockor med ett förskjutet mönster - det får bli dem!
Dags att väcka Märta!
Kommentarer
Postat av: Anonym
Jo det där med årets bokrea verkar ju vara en fartfylld tillställning... Men undantaget alla Bernadottar och andra knastertorra kändisfolk, så verkar både deckare och trädgårdsböcker klart lovande! Och vem vill väl inte veta vad hunden säger?
Postat av: Paula
Japp, semlor är semlor och vaniljbullar är vaniljbullar! Mandelmassan är trots allt det bästa med semlan! Gott du hade som slapp kö. Jag skulle inte på bokrea utan till COOP och där myllrade det av bokreakunder så jag fick köa för att köpa - mandelmassa!
Trackback
