Dysterkvist?
Det var inte helt lätt att vara på lägenhetsvisning. Blir det här bra? Ska vi vänta på ett annat erbjudande? Det är liksom något ödesmättat med den uppgiften vi tog oss an igår. Visserligen ett ljust rum och ett trevligt gemensamt "vardagsrum" med tv och glad tillmötesgående personal, men ändå. Det blir sjukhus över det oavsett. De senaste åren sedan både Lasses föräldrar och mina liksom blivit gamla "på riktigt" har jag ägnat flera dystra tankar åt det liv man har som gammal. Främst tycker jag att det är det faktum att den personliga integriteten mer eller mindre försvinner som är värst. Äldre personer är så utlämnade, speciellt när man som både min mamma och Lasses mamma alltmer finns i en annan värld - en värld som inte finns. Ibland blir det förstås dråpligt, men oftast är det bara sorgligt. Både min mamma och svärmor lever med de döda nära sig; mamma tror ibland att hennes mamma och pappa finns i hennes lägenhet, och min svärmor har svårt att ta in att Sven dog förra året. Hon vet att han finns i vardagsrummet. Det är inte utan att jag blir rädd både för att bli gammal och ensam. Här en bild på rummet vi tittade på:

Idag på förmiddagen när jag var på jobbet kändes det mer som om jag jobbar på kontor än på en högskola - det var ju märkligt så mycket adminitrativa uppgifter som förekommer på stora kurser. Det vet jag ju om, men det har blivit mycket sorterande och fixande de senaste dagarna. Allt detta jobb avslutades för en stund sedan när jag prickade av en uppgift studenterna ska ha lämnat in. Jag borde också sortera lite i mina papper och dela upp inriktningarna i en mapp så ingenting kommer bort eller att man får leta efter något onödigt länge.
Vi åkte aldrig till Stugan igår för att kolla takarbetet. Vi stannade hos Alice istället och pratade lite om hennes flytt. Vi får kanske åka ut ikväll istället, Lasse vill nog det. Jag kan tänka mig att skjuta upp det till imorgon när vi ändå åker ut för att vara där i helgen. Det är nu ovillkorligen så att bryggan ska upp. Gräset måste klippas. Pelargonerna måste ses över inför den kommande övervintringen på verandan. Sen vore det ju inte dumt om vi fick möjlighet att måla räcket på trappan... Vädergudarna kanske är med oss denna helgen också.
Nä, jag får fortsätta jobba lite. Men först - en kopp kaffe!

Idag på förmiddagen när jag var på jobbet kändes det mer som om jag jobbar på kontor än på en högskola - det var ju märkligt så mycket adminitrativa uppgifter som förekommer på stora kurser. Det vet jag ju om, men det har blivit mycket sorterande och fixande de senaste dagarna. Allt detta jobb avslutades för en stund sedan när jag prickade av en uppgift studenterna ska ha lämnat in. Jag borde också sortera lite i mina papper och dela upp inriktningarna i en mapp så ingenting kommer bort eller att man får leta efter något onödigt länge.
Vi åkte aldrig till Stugan igår för att kolla takarbetet. Vi stannade hos Alice istället och pratade lite om hennes flytt. Vi får kanske åka ut ikväll istället, Lasse vill nog det. Jag kan tänka mig att skjuta upp det till imorgon när vi ändå åker ut för att vara där i helgen. Det är nu ovillkorligen så att bryggan ska upp. Gräset måste klippas. Pelargonerna måste ses över inför den kommande övervintringen på verandan. Sen vore det ju inte dumt om vi fick möjlighet att måla räcket på trappan... Vädergudarna kanske är med oss denna helgen också.
Nä, jag får fortsätta jobba lite. Men först - en kopp kaffe!
Kommentarer
Postat av: Lasse
Du skriver att "vädergudarna kanske är med oss denna helgen också". Vaddå också, undrar jag då?
Trackback