Avkoppling i Öresjö

Vår stuga står i sin tristaste höstskrud idag - mulet och murrigt, men ack så trevligt! Vi är lediga denna torsdag och fredag och ska vara här och pusta ut. På programmet står att göra ingenting. En underskattad aktivitet tycker jag... Med ingenting menar vi egentligen bara ta dagen som den kommer utan måsten - vi gör vad vi två vill och känner för! Än så länge har vi sovit ut, ätit frukost och kommit överens om att vi ska ta en promenad under dagen. Så här såg det ut för en liten stund sedan när jag var ute:



Den senaste tiden har bestått av två saker - jobb och Alice lägenhet. Vi har varit hemma hos henne varje kväll och fixat och donat dels med att rensa i den gamla dels med att flytta alla saker till hennes nya lilla krypin på Källtorpsbacken. I tisdags skedde själva flytten för Alice del. Hon var glatt överraskad och en sten föll från Lasses och mitt bröst då det ju självklart är viktigt att hon trivs. Det finns ju inget alternativ till detta boende just nu nämligen. Men nu är hon på plats, och på lördag fyller hon 90 år. Då ska vi dit och fika. Edith som fyllde 93 år för ett par dagar sedan gratulerar vi samtidigt. Det är inga utsvävande kalas längre... det blir Lasse och jag samt damerna, och så hoppas vi att Anders dyker upp.

Förra helgen var vi i Jönköping. Dr G blev just Dr G då. Hon disputerade förra fredagen och klarade det med bravur! Trevlig fest med många roliga tal till hennes ära. Det måste vara en kick för självförtroendet att ha alla sina nära, kära, kompisar och kollegor på plats som ger uttryck för sin uppskattning. Synd att man inte gör det oftare... Vi stannade ju kvar över helgen och lördagen spenderade vi på stan (jag köpte två Rolf Berg-tomtar!). Lasse kom i samspråk med en dam utanför en affär som jag var inne i och hon rekommenderade ett hundkafé som fanns i stan, så vi gick dit. BullDog hette det, vilket ju naturligtvis tilltalade Lasses västkusthumor... Vi tog oss en tur till Gränna också och lyckades köpa lite polkagrisar strax innan stängningsdags. I Gränna stränger ALLT klockan 13.00. 

Alla som känner mig vet ju att jag då och då känner att jag längtar efter Sickan Carlsson. Det finns nämligen Sickan Carlsson-dagar. Det är dagar då det regnar eller är allmänt trist och man längtar efter en pilsnerfilm med förutsägbar plott med Sickan i huvudrollen. Under en pläd i soffan blir man då glad igen! Igår avled hon, men hon finns i mitt hjärta och mina Sickan Carlsson-dagar kommer alltid att finnas. Nu vill jag ha en box med henne! Då skulle jag bli så glittrande glad!



Jag hade semester igår också, och passade då på att uträtta lite ärenden, bland annat hann jag med en sväng på den månatliga marknaden. När man jobbar hinner man inte alltid med det. Det är faktiskt lite trevligt att strosa runt och kolla vad som finns att köpa. Jag köpte bland annat en ny vaxduk till Alice, "en med lite färg" skulle det vara, så jag hoppas hon gillar det jag valde ut.

I lördags startade Downton Abbey igen! Tiden står stilla när man ser den serien tycker jag . Åhhh så bra! Detta är säsong två och den finns redan att köpa på DVD - ett måste i varje hem tycker jag. Jag läste i någon tidning att säsong tre också är under görande, och det känns tryggt.





 

Kommentarer
Postat av: Lasse

Håller verkligen med dig om att tiden står stilla när (om) man ser

Downtown Abbey! Det känns precis som att programmet Aldrig tar slut... Trist att Sickan har kilat vidare så klart, men det innebär verkligen inte att jag för den sakens skull måste bli sugen på att se nån av hennes bedrövliga rullar! T.o.m. Ronald Reagan framstår ju som Oscar-vinnare vid en jämförelse dem emellan. Eller hur?.

2011-11-03 @ 23:18:40
Postat av: Paula

Åh, "Hela Världen" kommer jag ihåg och hur roligt vi tyckte det var att säga: Vad skulle du göra om hela världen brann upp? Köpa en ny! Var du född när man skämtade om det eller kom du när den hette Min Värld? Min Värld belamrade jag med dikter. 25 kronor styck per dikt fick man i honorar. Det räckte till både det ena och det andra. Men jag vet inte om det var därför tidningen lades ned. Ja, synd med Sickan. Hon har ju alltid funnits!

2011-11-06 @ 14:05:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0