Annas blogg om diverse ting

Jag var och hämtade nya bilen idag. Jättefin och färgen är perfekt - skitsnyggt. Blå metallic - aahhhh. Det bästa av allt var att det var drag på henne. Det är ju alltid bra att ha. Lars-Åke på SAAB är också världens trevligaste - rätt man på rätt plats! Nu står hon ensam i parkeringshuset - vi hoppas hon inte känner sig vilsen utan kan sova gott i sitt nya hem.

Nu ska jag sätta mig och skriva en handlingslista till i morgon då vi tar Leasa II och åker till en trevlig parkering där hon kan prata lite med de andra bilarna medan vi är och handlar.

Ja, eller snarare skurat, dammsugit, löddrat och polerat bilen - det har vi gjort ikväll. I morgon lämnar vi tillbaka "henne" och får en ny. I vanlig ordning har vi lovat varandra dyrt och heligt att denna gång ska vi bli bättre på det där med att tvätta bilen. Personligen tror jag inte på det. Känns lite som en meningslöst nyårslöfte - vi har ju aldrig tvättat bilen särskilt ofta. Nu kommer ju emellertid den nya att vara mörkblå och det är ju inte en smart färg sett ur smutssynvinkel.

Annars har det varit en vanlig dag på jobbet.

Ska strax ringa Marie. Ibland när jag tänker på henne vill jag att hon ska fatta att hon skall flytta hit till Trollhättan. Hon ska sälja sin lägenhet och få massa pengar för den och sedan flytta hit så att vi kan ses ofta och varje vecka. Hon ska köpa sig ett litet hus eller radhus där hon och Filippa ska bo. Det hon gett för lägenheten i Gröndal får hon en villa för här. Resterande av vinsten kan hon köpa bil för. Hur svårt ska det vara att fatta det?

Mats och Micke är i Oman och solar sig. Mats skrev att det är SOL där och det är ju roligt för dem... Här är det som vanligt - duggregn och 6 grader och molnigt. Inga drinkar på balkongen i sikte precis. Ny storm lovad. Jaha, då får jag smygöppna fönstret i sovrummet i natt - igen.

Efter ett par dagars frånvaro på bloggen är jag nu åter i etern. Har haft problem med inloggningen, men nu funkar det igen.

Igår var vi och bokade sommarens resa till Koratien. Vi åker med Solresor och skall bo på Valamar Club Dubrovnik med all inclusive - nice! Hotellet ligger på en halvö som heter Babin Kuk - men det kan man ju inte säga... Den 2 juli åker vi vilket innebär att vi firar både Lasses 51-årsdag (7/7) och vår förlovningsdag (3/7) där. Det blir bra!

Igår kväll var jag och Britta och kökade i Vänersborg. Vi var på Suads Bar. Jag hade precis bestämt mig för min favoritfisk - Gös, när Britta meddelade att man aldrig skall äta fisk på en måndag för då vet man inte när den är fiskad. Jaha. Ingen gös, det blev kött istället. BovallstrandsBritta hade talat!

Jag har börjat läsa "Livets räta och aviga" av Kate Jacobs. En småputtrig bok om en kvinna som ägen en garnbutik (nä, Lasse svimma inte nu!), skulle kunna vara jag i ett annat icke specialpedagogiskt liv. På väg till jobbet lyssnar jag på Björn Hellbergs Trofésamlaren. Det är Thorsten Wahlund som läser - och det gör han sin vana trogen riktigt bra. Det är ganska viktigt att man ha en som läser bra och med fint flyt.

Har precis kommit hem från vävningen. Jag hann börja på min ripslöpare. Eftersom Anna H varit före mig på den hade hon slagit in ripsen för kung och fosterland, så efter ett tag såg jag att jag slog lösare, det var bara att ta upp och börja om. Så nu slår jag lika hårt och fast som Anna H. Bankbankbank.

Tack och lov att den blå himlen finns - började misströsta, men idag skiner solen och himlen är vackert blå! Vi ska i tvättstugan, men hinner väl med att göra något också ute i solen. Lasse hade en idé om vad vi skall göra, men jag vill inte det... få se vad det blir. Det blir en fråga mellan mitt dåliga samvete och goda uppfostran kontra se vad jag själv vill göra på en ledig dag när solen är på sitt bästaste humör.

Vi försökte oss på 2 långfilmer igår. Först ut var "Poseidon" på Canal+. En katastroffilm typ Titanic. Det tråkiga med den var att av filmens 95 minuter spenderades 75 med att en grupp personer rusade runt bland lik och en massa vatten för att ta sig ut ur fartyget - blir lite trist i längden. Såg inte klart den. Bytte till "Vem älskar Yngve Frej" från 1973 med bl.a. Janne Carlsson och Allan Edwall. Lite långsam men underfundig, men man måste nog vara på humör för att se den - jag gick och la mig.

Har läst färdigt "Den röda damcykeln". Den är jag nöjd med, spänning in i det sista - det gillar jag. I de 2 senaste böckerna jag lyssnat på i min iPod (Anna Jansson och Willy Josefsson) har plotten och mördaravslöjandet kommit förhållandevis tidigt, och kvar är då själva ihopknytandet av historien på en massa meningslösa sidor. Det är lite trist tycker jag. Fram för spänning in i det sista. Jag får skriva en själv. En långsam tedeckare med avslöjandet på sista sidan.

Och så ett unikt erbjudande till alla mina läsare: var med och rösta fram vilken bok jag skall lyssna på härnäst i iPoden! Ni kan välja mellan följande: Frälsaren av Jo Nesbö, En nästan död man av Åke Edwardsson, Trofésamlaren av Björn Hellberg eller Midvinterblod av Mons Kallentoft. Skriv och rösta alla trogna Sjögrensläsare!

När jag och Lasse var "fästefolk" innan jag flyttade hit var jag oerhört fascinerad av att han hälsade och hejade på så många människor när vi var ute och gick. Precis hemkommen från en repa på Överby kan jag meddela att jag nästan är likadan... man känner folk i Trollhättan. I Stockholm stötte man aldrig ihop med någon. Idag har jag träffat Mervi (fransklärare på skolan), en fd assistent på skolan och i kassan på Apoteket satt en gammal elev Johan LK. Denna LK sålde båten som vi har i Öresjö till oss. Välden är liten, men i Trollhättan är den jätteliten!

Så var det handboll igen. Lasse har varit en sväng ute i köket och mumlar något om att hur kan man tappa ett övertag på 7 mål etc etc. Nu bytte han kanal och sitter och ser på några som dansar (och dans är inte Lasses grej). Nu är vi i direktsändning igen och det står 30-30. Vår goda väninna Pyret från Nyköping låter meddela per sms att det är så spännande att hon inte kan andas.

Lasse känner sig lite krasslig. Jag har varit och köpt näsdroppar till honom. Han går in på sin 9:e vecka. På näsdropparnas rekommendationslapp står det att man inte skall använda det mer än 10 dagar - högst. 9 x 7 = 63.

Det blir inget Öresjö denna helgen. Vi får roa oss här hemma istället: betala räkningar, tvätta och annat kul. Nja så illa är det inte. Ska väl klippa lite trasor vad det lider, kolla på House of Eliott och kanske sticka lite. Det blir bra det.

I dagen TTELA - som den lokala blaskan heter i vår stad - finns det en recention av gårdagens Moliére. Sin vana trogen slår tidningen till med en negativ recension. Man skickade en journalist som redan innan han sett föreställningen deklarerar att han inte gillar Malmberg, inte gillar buskis ("buskis" så säger man väl ändå inte om Moliére?!) och inte uppenbara skämt - och allt detta hade föreställningen. Recensenten stör sig på att man tidigt i pjäsens skede förstår vem den inbillade sjukes dotter kommer att få - döööhhh - pjäsen är över 300 år, den har spelats förr men det kanske inte dönicken på TTELA vet. Vi tyckte i alla fall att det var trevligt, roligt och buskul att se ensamblen spela och roa oss. Så det så.

Igår hade jag återigen kontakt med min barndoms granne från Malmö - Amelie. Jag "hittade" henne på utbildningsdepartementets sida förra året. Det är något speciellt med minnen från den tiden (sent 60-tal och tidigt 70-tal) och det huset. Vi bodde på samma våning och Amelie var hos oss när hennes mamma och pappa jobbade och min mamma var hemma. Vi har bestämt att vi skall försöka sammanstråla i Stockholm någongång under våren och att våra mammor skall följa med. Jag undrar mest om hon skrattar lika bubblande nu som då.

Ni kanske undrar var Lasse är? Han ligger på soffan och ropar att han fryser.

Annars går vi omkring som två äggsjuka hönor och vet inte riktigt vad vi skall göra i helgen. Vet inte om vi orkar åka till Göteborg i morgon. Skulle behöva småplocka lite och kanske äntligen få upp tavlorna i vardagsrummet.

Jag har bara 30 rafflande sidor kvar i "Den röda damcykeln". Dessutom har jag bara 20 rafflande minuter kvar på "Alla stillsamma döda" på min iPod. Jag får ladda ner något nytt och ta mig an en ny bok. Jag får titta in på Bokus och se om det finns något jag kan köpa.

Ni kanske undrar vad Lasse gör nu? Han ligger på soffan och ylar att han är sjuk och inte kan andas. Den ibillade sjuke...

Jag pratar om "Den inbillade sjuke" av Moliére som vi skall se i morgon när Trollhättan får besök av Riksteatern. Claes Malmberg spelar den inbillade. Jag fascineras av att något som skrevs 1673 (ja, jag tycker om historiska årtal) fortfarande är roligt. Undrar vad Moliere sagt om han kunnat se oss i morgon när vi trollhättianer strålar samman på Hebeteatern?

I kväll ligger Lasse på soffan och sover. Officiellt ser han på handboll. Det går att avläsa på Lasse hur en match - vilken som helst - förlöper genom att studera vad han gör. Sover = inte bra eller tråkig match. Byter kanal = ganska spännande. Stänger av = jättespännande. Stänger av och springer runt och muttrar i lägenheten = jättespännande och snart slut. Tjoar och ropar = bra match. Tjoar, ropar och klappar i händerna = bra match och "hans" lag har gjort mål. Som sagt nu sover han så då är det en dålig eller tråkigt match.

Vi har funderat lite på helgens aktiviteter. Beroende på väder kanske vi åker ut till stugan och bor över. Det är ju alltid mysigt. En sväng till Göteborg skulle också vara kul. Måste ju "inviga" vår bok "Kaféer i Göteborg". Det blir som det blir, det brukar bli bra.

Jag har varit på utvecklingssamtal idag. Mitt eget. Och det var inte bra. Kändes verkligen inte bra, så då händer det som brukar hända med min hjärna när något inte känns bekvämt - den snurrar till och ut ur den kommer kreativa tankar om vad jag skall göra nu. För är saker och ting inte bekväma och bra, måste man ju göra sig av med dem på något sätt - som en stickig tröja typ.

Jag sitter och klipper i mattrasor i soffan med nya saxen. Det blir nog en fin matta när den blir gjord. Funderar lite mer på mattor faktiskt. Kanske ska göra några flerdenna termin. Vi får se. Ska ju ha någonstans att lägga dem också. Utrymmet var man kan ha dem är ju begränsat om de inte ligger framme.

Britt-Marie på vävningen är galen i yllegarn. Hon och jag har beställt garn till nya sjalar och hon kastade sig ner i den garnfylda kartongen som jag hämtade på posten idag och drog djupa sniffar som följdes av ahhh,ahhh,ahhh. Vi är alla olika...

Har köpt en ny sax idag att ha till att klippa nya trasor till de mattor jag denna termin skall göra till vårt "nya" kök. Ljusblåa med röd/vit rutiga rosetter i slarvkäll ska det bli. Den gamla saxen gav upp igår för att någon (troligen jag själv) använt den till annat än tyg. Ska hämta garn på posten också till nya sjalar i morgon.

Mats skall skicka boxen "Herrskap och Tjänstefolk" till mig! HURRA! Denna underbara engelska serie med Mr Hudson och Mrs Bridges och alla de andra. 10 timmar. Perfekt. Kan inte bli bättre.

Annars har det varit en vanlig dag på jobbet. Lite ditt och lite datt. Hade missat (dvs helt glömt bort) att Solveig och jag pratat om att äta lunch på Alberts idag för att fira hennes försäljning av lägenheten i Björndalen. Det får bli en annan gång - för det måste ju firas!

På vädersidorna i dagens GP publicerades den aktuella månadsstatistiken över REGNET. I Göteborg har det hittills kommit 100,4 mm. I Stockholm har det kommit 35,0mm. Känslan av att det regnar en hel förskräcklig massa mer på denna sidan är helt korrekt alltså. I morgon skall solen i alla fall titta fram och Lasse skall till Göteborg och vandra i solskenet på Avenyn. Jag går till jobbet som vanligt...

Ovanför oss här på Storgatan bor en söt liten familj bestående av mamma, pappa och liten go´ ettåring. På helgerna när man vill sova lite längre brukar emellertid höjdhoppsträningen varvad med bowlingträningen börja för denna ettåring någongång mellan 05.30 och 08.00. Lagom tills man tröttnat och gett upp på att klot rullar, taklampan skallrar och hoppen dundrar sisådöär vid 10-tiden och man tänker att det är väl lika bra att man går upp - ja, då blir det dödstyst. Varför vi inte klagar? Ungen är jättesöt och pappan ser så trött ochsliten ut när man ser honom. Hur kul kan det vara att bo ovanför oss och tvingas börja leka eklockan 05.30 en söndag...?

Lasse sitter i denna stund och ser reprisen på landskampen i fotboll mellan Sverige och USA. Jag som vet att Sverige torskar med 2-0 ignorerar som vanligt alla matscher vars resultat man kvickt och lätt kan se på texttv - om man nu är intresserad.

Eftersom det varnades för storm igår kväll fick jag inte sova med fönstret öppet i natt för Lasse. Jag höll på att självantända i värmen någongång mitt i natten. Det hjälper ju inte heller att Lasse är varm som en kamin. Tur att stormen har bedarrat så ordningen återställs tills i kväll.

Vi har varit på Bishops Arms och ätit publunch på engelskt manér. Vore kul att komma till London en helg eller så.

Britt-Marie B på jobbet och jag läser med barnslig förtjusning de fiffiga tipsen i Hemmets Journal hemma hos våra respektive mödrar. Britt-Marie hade läst ett bra tips vid sin senaste visit: om man har sprickor på fötterna kan man smörja in dem med honung och därefter trä på plastpåsar som man liksom binder fast på fötterna, då blir fötterna så lena så lena. Man undra hur det luktar efter en natt... Och vad är det för fel på en vanlig hederlig fotfil och ACO:s fotvårdsprodukter? Ett annat tips vi läste i höstas bedyrade att celluliter försvann om man rubbade i kaffesump på valda ställen. Har dock inte prövat.

I går kom Garntjänsts nya katalog. Skulle vara kul med en ny stickning. Samtidigt skulle jag vilja gynna damen på Stick-In Design här i kvarteret, så jag struntar nog i Garntjänst denna gång.

I förmiddags gick vi förbi Café Gillet och jag kan härmed meddela Solveig att det öppnar på måndag den 21:a så det ser ut att bli det fiket nästa onsdag. Vår granne - den glade bagaren - har också fått upp lite info i sitt fönster. Det står att det skall bli "Coffee and Shop" och att stället ska heta Mejeriet. So far so good!

Jag är ju gåendes på väg till Ystad och har idag kommit så långt som till Ängelholm. Det känns finfint. Det är över hälften av sträckan på 40 mil som det är mellan Trollhättan och Ystad som är tillryggalagd i och med det.

När jag promenerar lyssnar jag för tillfället på "Alla stillsamma döda" av Anna Jansson. Den fixade Peter till mig i julas så att jag kunde ladda ner den till min iPod. Anna Jansson kan jag tänka mig fler deckare av, det finns ju några att välja mellan. Jag tror detta är en i mitten av serien så jag får försöka backa lite till nästa gång. Här hemma läser jag "Den röda damcykeln" av Mats Ahlsetedt som också är mycket bra. Han skriver rafflande och spännande - kan också rekommenderas.

På vägen hem idag regnade det inte och det var fortfarande ljust ute, så jag svängde av vid klaffbron och gick runt Spikön. Det var inte så man blev nersprungen direkt. Det var jag och änderna som var där.

Igår var jag och Lotta och examinerade på universitetet i Göteborg. Det gick finfint, men vi känner själva att vi kanske inte är så bekväma med den vetenskapsteori vi valt, så vi kanske skriver om det. Vi ska förmodligen ner om 2 veckor och tills dess ska vi ha fått en "egen" handledare - men i helgen vilar vi!

Vi har precis ätit köttfärsfylld paprika och zuccini. Det var gott. Mycket vitlök var det. Det känns lite 70-tal med sådan mat tycker jag, men det skall ju vara inne med 70-talet så man kanske är lite hipp... nä, bara skoja!

Trodde det var i morgon Mats och Micke skulle åka till Oman men det är visst inte förrän nästa helg de åker. Mats har ångrat sig när det gäller vilken som är årets värsta månad, och tycker numera - som jag -  att det inte är november utan januari. I rest my case...

Det blev en stor latte med irish cream för både Solveig och mig. Dessutom gladde vi oss själva med en vaniljbulle + limecup (Solveig) och en hasselnöts- och chokladmuffins (jag). Vi tror att kommande fika sker på Café Gillet som öppnar efter restaurang Gillet och enligt ryktet ska öppna nästa vecka. Det är alltid trevligt med lite tjejsnack i allmänhet och lite tjejsnack med Solveig i synnerhet!

Kollade upp Louisianas kommande utställningar och såg till min glädje att det är Cézanne och Giacometti som står på tur och öppnar den 20e februari. Tänk om Lasse och jag kunde åka till Helsingborg en helg och köra över till Danmark och gå på den utställningen och få oss lite danskt gemyt till livs... I denna tunga trista tid på året kan man behöva ha något att längta till och uppleva.

Lotta och jag är nu rustade inför morgondagens examination av forskningsplanen. Tack och lov har vi fått en bra plan att opponera på, där vi egentligen bara har lite tips i form av andra synvinklar att resonera utifrån samt lite tips på metoddelen. Det gör det hela lättare, och det tackar man för!

En sak som är alldeles ypperlig med Trollhättan är de korta avstånden! Jag fascineras fortfarande efter snart 5 år i staden av hur snabbt man förflyttar sig, och slås ofta av tanken "detta hade inte gått att genomföra i Stockholm". Det mesta som en vanlig dag kräver finns faktiskt inom rimligt gångavstånd. Det tar 5 minuter att gå till Espresso House, 20 minuter att gå till jobbet, 7 minuter till biblioteket och lika lång tid till Kulturbaren - perfekt.

Fick idag besked att den nya bilen kan hämtas den 31:a och att det blir en mörkblå metallic. Det blir ju snyggt tycker jag. Vi hade sagt att vi ville ha en röd, mörkblå eller svart. Vad ska lilla bilen heta funderar man på - Leasa 2 kanske. Lars-Åke Johannesson på SAAB-Ana är en mycket trevlig man som tar sig tid och tycker inte alls frågor kring färg etc är oviktigt. Det tyckte ju förra uthyraren som suckade när jag inte kunde bestämma mig förra året med orden: "Du ska ju bara ha den ett år". Ett år är ganska lång tid att åka omkring i en ful färg tycker jag.

Har fått en parkeringsbot till. Det är den 3:e i livet så så farligt är det ju inte. Det som stör mig är att jag missat att klistra fast parkeringstillståndet för kommande kvartalet på bilen och därav boten, dvs jag har ju redan betalat en gång! Min första parkeringsbot fick jag när jag hade haft körkort i ca 1 timme (handikapp-plats utanför Stadsbiblioteket i Malmö). Den andra kom när vi precis flyttat hit till Storgatan och jag inte fattat datumparkeringen. Jag rusade då ner och skulle kolla varför, och tänkte inte på att ta med mig nycklarna. Klockan var 07.07 på morgonen och portkoden hade inte börjat gälla erfor jag. Där stod jag utan jacka i -4 i februari och konstaterade att sporten börjar 07.10 på teve, så Lasse skulle ju inte sakna mig på flera minuter. Vilket han heller inte gjorde.

I morgon är det fikadags med Solveig. Undrar vilket fik hon vill gå på. Förra gången var vi på det turkiska cafét intill New Place på torget. En favorit är Espresso House för de har sååååå gott kaffe där och mumsiga vaniljbullar med mandelmassa. Vi ser fram emot att ett nytt fik som aviserats blir klart på Storgatan nummer 42. Det är vår granne med den enorma Båtsmanshunden som skall öppna. Enligt denna grannes pappa är tårtor en specialitet. Jo, man tackar! Vi hoppas dessutom på lördagsöppet. Tänk att få äta färska lördagsfrallor som Lasse varit ute och köpt...

Inför veckans handlande deklarerade helt plötsligt Lasse att vi nu inte borde köpa mer julmust - för nu är säsongen över. Jag tänkte - yeah right jag köper ändå, men så gjorde jag ett snabbt överslag och räknade ut att vi i runda slängar druckit 75 liter julmust denna säsong. Så vi säger väl att säsongen är över.

Trollhättan är bra på många sätt, och jag tycker jag funnit mig till rätta i småstadslivet i mångt och mycket - men det finns saker jag aldrig blir klok på varför det sker eller varför de är. Ta till exempel när man står vi rött ljus. Det finns INGEN i Trollhättan som är beredd eller redo på gult. Nähä då! Jasså nu är det visst gult ska bara lägga i en växel och hitta gaspedalen så att jag kommer iväg när det varit grönt hur länge som helst. En annan sak som jag inte fattar är varför det bara finns gatlyktor på ena sidan vägen? Man ser för jösse namn ingenting! Bättre blir det ju inte av att alla cyklister och gångtraffikanter vinglar runt utan lyse eller reflex.

I morgon börjar terminens vävning - hurra! Fast jag får banga redan lektion 1 eftersom jag måste läsa in mig tillsammans med Lotta på opponentskapet till examinationen på torsdag. Men nästa vecka är det dags. Jag ska börja med en ripslöpare till vardagsrummet. Anna H lät mig gå före eftersom hon är busy med att bygga fräckt hus i Öresjö, och står över vävningen tillförmån för detta husbygge denna terminen.

Att vara på jobbet en måndag i januari är värre än att vara på jobbet en dag i november. I januari är det liksom långt till allt - och lite så känns det nu. Mats och Micke ringde precis och de skall åka till Oman på lördag. Där är det 29 grader i luften, 26 i vattnet och i genomsnitt 10 timmar sol. Varje dag. Året runt. I Trollhättan är det igenomsnitt regn varje dag och 5 grader. Och mörkt. Och ingen gatubelysning.

Har jag räknat rätt är det fem veckor till sportlovet - det får bli en tröst när söndagkväll kryper på och in under skinnet.

Det blev en sväng till Öresjö där vi kollade så att allt stod rätt till, och det gjorde det. Körde sedan till Karlsvik för att se till att allt stod väl till där, och det gjorde det också. Omedelbart när man kommer ut till stugan kommer sommarkänslan öven en - hoppas hoppas det blir en fin sommar i år med mycket bad och sol och bra fina dagar därute. Vi ska kontakta vår lille snickare så vi får byggt uteverandan som det nu är bestämt en gång för alla skall ligga åt sjösidan. Tänk vilka fina kvällar vi kommer att ha där med den bästa utsikt man kan tänka sig.

Canal+ visade Dolt under ytan i eftermiddags och den satt vi och kollade på medan middagen puttrade på spisen och Harrison Ford visade sig vara en riktig fuling. Det blev Boeuf bourguignon, ingen av oss kan uttala det...

Sakta börjar vi komma till liv här på Storgatan denna söndag. Läste ut min 4:e bok av Kajsa Ingemarsson i morse. Hon är en ny bekantskap för mig sedan i höstas, då jag köpte "Lyckans hjul" till min iPod för att ha att lyssna på på mina promenader till jobbet. Jag blev helt såld av denna feel-good stämning som förmedlas. Har sedan denna första bekantskap läst "Inte enklare än så", "Små citroner gula" och nu senast "På det fjärde ska det ske". Varför är hon bra? Det händer egentligen inte så mycket i böckerna annat än sådant som skulle kunna hända oss alla - kanske är det det som gör att man flyger fram över sidorna. Lite som Margaret Yorke - fast utan mord.

Jag vet inte riktigt vad dagen för övrigt har i sitt sköte förutom att vi ska slutföra städningen som påbörjades och nästan avslutades igår. En sväng till Stora Näset har vi pratat om. Jag måste väl ut och mata mina kompisar fåglarna. Så fort jag kommer dit ut vill jag stanna kvar - det är verkligen vårt paradis på jorden!  Lasse mumlade lite om att åka till Bauhaus och köpa frigolit, men det gör han ju lite då och då. Vi får se...

Den heter "café göteborg" och känns som ett måste att ha med i handväskan inför alla kommande Göteborgsbesök. En guide till 50 av Göteborgs caféer med trevliga bilder och inbjudande beskrivningar. Dessutom har varje café ett recept med. Om jag nu på måfå slår upp en sida kommer jag till - Wansélius Café på Magasinsgatan 5 (hpl Domkyrkan). Det är ett 50- och 60-talsinspirerat café som bjuder på goda mackor (som görs direkt - bara en så´n sak!) och goda kanelbullar. Vackra foton på väggarna lovas också, och sedan finns deras recept på Vaniljbullar. Trevligt värre!