Trollhättan, -10

Idag har det varit kallt i Trollhättan, -10 grader visade termometern på nu ikväll när vi var på väg ut till Öresjö för att höja upp värmen inför morgondagens besök. frosten låg kvar hela dagen och solen sken så fint - en strålande dag kan man konstatera. Här en vy över min favoritplats i Trollhättan - Spikön.
Jag var på jobbet vid 8-tiden i morse. Först som vanligt... Det kom in lite mer folk frampå förmiddagen. Jag hann med att besluta att inte senarelägga en kurs samt skriva ett schema för samma kurs. Dessutom ett besök på bibblan med anledning av D-uppsatsen och sedan till Gregarts med litteraturlistorna. Lotta träffade jag ett par timmar på eftermiddagen. Vi var på Strandkafét för att lägga upp en tidsplan med D-uppsatsen. Första gången jag var i Trollhättan och hälsade på Lasse gick vi dit och fikade. Jag tyckte det var så billigt att när damen bakom disken sa vad jag skulle betala sa jag att jag skulle betala för båda. Idag tyckte jag det var ganska dyrt...
Imorgon åker vi till stugan någongång på eftermiddagen. Först hade vi inte tänkt åka ut till stugan och höja värmen, men vi ångrade oss när vi inså hur kallt det egentligen är. Det är skönt att ha 15-17 grader när man kommer ut - sen är det bara att fläska på med brorsonens ved. Jag måste ha mina nya innetofflor med och värma dem i mikron - allt enligt den tyska instruktionen som står på förpackningen, hoppas det blir rätt.
Idag åkte Micke och Mats till Kap Verde. Ska bli kul att höra vad de säger om det resmålet. Lasse och jag har börjat fundera på vad vi ska göra i sommar. Vi passade på att fråga Sandra och Åke om kanadensaren var till salu, och det var den - så det kanske blir en tur i Dalslands kanal. Sen var det ju det här med solen också. En veckas garanterad sol vet jag att Lasse gärna vill ha. En sak är säker i alla fall och det är att jag vill vara mer i stugan än vad det blev den gångna sommaren.
Håll med om att dagens bild skulle kunna vara ett motiv från ett tyskt pussel.
Tillbaka på "fel" sida
Ja, så var man hemma igen på "fel" sida. Konstigt det där att denna sidan aldrig känns riktigt hemma... Lasse var och mötte på stationen igår och hjälpte till med väskan. Mamma har varit lite förkyld under julen, och den förkylningen tog jag med mig hem. Resan kändes därför lite lång, så det var skönt att vara framme.
På vägen upp hade jag bokat första klass vilket jag inte gjort på vägen ner. Misstag. Barnfamiljer har nämligen inte råd att åka förstaklass och följdaktligen hade jag 4 barn i min omedelbara närhet igår. De skötte uppdraget bra tycker jag med tanke på omständigheterna, men är man lite halvrisig är barn inget kul. Det tappre pappa mitt emot var lika glad så fort en av hans tre ungar dök upp och vill något - han fixade och donade och höll dem nöjda. En vardagshjälte för mig igår...

Här är mamma och jag. Vi brukar ju ta några kort med självutlösaren, och det är lika roligt varje gång när man ska springa fram för att hinna i tid. En del kort blir bra andra blir inte så bra:

Vi har tagit det tämligen lugnt. Det har blivit ett och annat avsnitt av "Herrskap och Tjänstefolk" (tack för det Mats och Micke). Lite pusselläggande och fika både med och utan Peter. Jag passade på att fylla upp mammas frys igen med lite mat, så nu har hon så hon klarar sig en stund till. Nävekvarns sötaste gran hade vi nog - se själva (mannen i förgrunden är broder Peter):

På julafton kom det lite snö som i alla fall låg kvar till igår. Det snöade så fint ute, och blev på så sätt lite julikt. Här är mamma på promenad en av dagarna:

Och här kämpar hon med pusslet. Vi hann inte lägga allt utan det får hon avsluta i sin egen takt - få se om det är klart till nästa gång jag kommer. Det är väldigt trevligt att pussla tycker jag när man har tid. Ser fram emot mycket pusslande som pensionär... Observera pusselmattan, som är en bra uppfinning att rulla in pusslet i när man behöver bordet till något annat.

Dagen får gå i lugnets tecken. Jag har ganska precis knaprat i mig 2 alvedon (på brors uppmaning - 1 är tydligen barndos enligt brors sambo - sjuksköterskan). Lasse ska på någon slags inomhusfotboll med Göran i eftermiddag (låter hur tråkigt som helst när han begeistrat drog reglerna i morser...). Hanna kommer hit ikväll för lite julklappsutdelning. Tror jag ska ta och lägga mig i soffan med min nya leksak - en bärbar DVD som jag fick av Peter. Bra att ha i stugan när det är "viktig" sport på tv. Jag ska vältra mig i engelska serier och deckare. Kanske redan till nyår då vi är i stugan.
På vägen upp hade jag bokat första klass vilket jag inte gjort på vägen ner. Misstag. Barnfamiljer har nämligen inte råd att åka förstaklass och följdaktligen hade jag 4 barn i min omedelbara närhet igår. De skötte uppdraget bra tycker jag med tanke på omständigheterna, men är man lite halvrisig är barn inget kul. Det tappre pappa mitt emot var lika glad så fort en av hans tre ungar dök upp och vill något - han fixade och donade och höll dem nöjda. En vardagshjälte för mig igår...

Här är mamma och jag. Vi brukar ju ta några kort med självutlösaren, och det är lika roligt varje gång när man ska springa fram för att hinna i tid. En del kort blir bra andra blir inte så bra:

Vi har tagit det tämligen lugnt. Det har blivit ett och annat avsnitt av "Herrskap och Tjänstefolk" (tack för det Mats och Micke). Lite pusselläggande och fika både med och utan Peter. Jag passade på att fylla upp mammas frys igen med lite mat, så nu har hon så hon klarar sig en stund till. Nävekvarns sötaste gran hade vi nog - se själva (mannen i förgrunden är broder Peter):

På julafton kom det lite snö som i alla fall låg kvar till igår. Det snöade så fint ute, och blev på så sätt lite julikt. Här är mamma på promenad en av dagarna:

Och här kämpar hon med pusslet. Vi hann inte lägga allt utan det får hon avsluta i sin egen takt - få se om det är klart till nästa gång jag kommer. Det är väldigt trevligt att pussla tycker jag när man har tid. Ser fram emot mycket pusslande som pensionär... Observera pusselmattan, som är en bra uppfinning att rulla in pusslet i när man behöver bordet till något annat.

Dagen får gå i lugnets tecken. Jag har ganska precis knaprat i mig 2 alvedon (på brors uppmaning - 1 är tydligen barndos enligt brors sambo - sjuksköterskan). Lasse ska på någon slags inomhusfotboll med Göran i eftermiddag (låter hur tråkigt som helst när han begeistrat drog reglerna i morser...). Hanna kommer hit ikväll för lite julklappsutdelning. Tror jag ska ta och lägga mig i soffan med min nya leksak - en bärbar DVD som jag fick av Peter. Bra att ha i stugan när det är "viktig" sport på tv. Jag ska vältra mig i engelska serier och deckare. Kanske redan till nyår då vi är i stugan.
Nyköping - here I come!

Här en bild tagen på Lasse preparenandes sin favoritjulmat - rullsylta. Det smakar sådär tycker jag, men Lasse tycker den är god.
Om en stund ska jag bege mig till järnvägsstationen och påbörja min resa till Nyköping. Det blir lite väntan i Göteborg och lite i Flemmingsberg. Hellre det är förra årets smått skräckupplevda väntan på Flens järnvägsstation tillsammans med fulla Fleninvånare som bestämt sig för att fira jul på stationen.
Rubriken på detta inlägg kommer delvis från en norsk resenär vi hade en gång i tiden på Fritidsresor. Vi stod på flygplatsen på Gran Canaria och väntade på ett flyg från Norges norra delar (det kan ha varit Tromsö eller Bodö). Vi fick alltid meddelande om hur det stod till med våra blivande gästers alkoholkonsumtion, och ett gäng låg risigt till. Så risigt faktiskt att en av de norska guttarna inte släpptes in i landet, utan sattes på samma plan hem igen. På detta mot Norge styrande plan hade vi också en kollega med, som sedan kunde berätta att när de landat i nordnorge igen hade denna gut nyktrat till något men hade då inte fattat var han var. Han klev ut på trappan på planet och yttrade de bevingade orden: "Gran Canaria - here I come"...
Nu ska jag bre mig ett par smörgåsar och packa det sista!
En riktigt God Jul på er alla!
Oh, la la

Vi var precis nere på matmarknaden och köpte oss lite korv av fransosen - peppar, anka och "traditionell". Dessvärre var vildsvinskorven slut, men pepparkorven gick inte av för hackor den heller! Lite ost blev det också...
Här är Lasse adventspresent - en mössa med FCT emblém. Perfekt enligt honom själv. Vi gjorde också en utvärdering av adventspresentstraditionen och var båda nöjda, så det blir en fortsättning nästa jul.

Här är min present: Morgan! Perfekt enligt mig:

Igår kväll såg vi på Hannibal Rising som vi lånade av Hanna. Den var riktigt bra! Ikväll blir det film nr 3 av Helen Turstens deckare. De två första har varit riktigt bra, så vi ser fram emot dagens film.
Gammal kärlek rostar aldrig
Jag är fortfarande efter snart 20 år hemlig avståndsförälskad i Peter Englund. En fantastisk man som gett mig så många goda läsupplevelser. Därför blev jag extra glad när jag läste nyheten om att han blir Svenska Akademins orförande efter Horace. Denne Horace har nämligen sagt upp sig - på Horacevis och på Horacespråk. Alla vi andra dödliga säger väl (eller skriver) att vi säger upp oss, men inte Horace. Han säger: "Detta är min tionde betraktelse i genren sekreterarens berättelse, och det är min sista". Jag är ingen fantast av Horace, men förundras över hur han pratar. Doris Lessing förstod ju förra året att hon fått nobelpiset, men inte varför då hon inte förstod Horace motivering. Undrar hur Horace och Ebba pratar med varandra vid frukostbordet.
I mina funderingar över de västsvenska mediernas förmåga att vara tjatiga och pinsamt upprepande kommer jag idag till GP och Göran Johansson. Dag ut och dag in har man den senaste veckan kunnat läsa om denne göteborgarnas sk store man. Idag når nyhetstorkan sin kulmen när man skriver - precis som om det är intressant - att Göran haft en smörgås med sig varje dag till jobbet sedan SKf-tiden. Det finns också en bild på nämnda smörgås.
Opp Amaryllis kan man säga om blomman vi fick av familjen Timring på andra advent. Se själva - den är ljuvlig:

Idag är det dags för vår sista adventspresent. När Hanna såg vad jag köpt till Lasse sa hon på en förskräckt dotters vis "Men Anna han kommer ju att använda den där!" Det kommer nog en bild på denna produkt senare för er som blev nyfikna nu.
Igår for vi runt i bilen på bästa Karl-Bertil Johnson-vis. Edith, Håjums Gård, GoddisJätten, stugan, Alice&Sven, Hanna och sen hem. Därefter dristade sig Lasse till ett besök på stan, men jag gav upp. Idag däremot ska jag uträtta lite ärenden - åksjuketabletter och en vildsvinskorv av fransosen på marknaden blir det.
Solveig kom på spontanbesök igår och slängde sig i en av våra soffor. Ulf är på Öland, och Sollan hemma i stan och fixar till julstämningen. Hon hade bakat struvor som vi kommer att låta oss väl smaka av idag.
Jag pratade med Marie igår och hon hade varit någonstans där det visade sig att en kvinna som jobbar med Jerker också var. Hon var eld och lågor över detta otroliga sammanträffande. Det slog mig då när hon berättade detta att jag nått ytterligaren en dimension i att bli småstadsbo - det är inte konstigt längre för mig att någon känner någon vid något tillfälle. Så är det här. I Stockholm är det snudd på utopi, här är det i princip vardag...
Nu rasslade det till i sovrumsdörren och Lasse gör sig påmind. Då är det dags för tre rullsyltemackor till Lasse och två skinkmackor med senap till mig. Och fjärde advent tar sin början.
I mina funderingar över de västsvenska mediernas förmåga att vara tjatiga och pinsamt upprepande kommer jag idag till GP och Göran Johansson. Dag ut och dag in har man den senaste veckan kunnat läsa om denne göteborgarnas sk store man. Idag når nyhetstorkan sin kulmen när man skriver - precis som om det är intressant - att Göran haft en smörgås med sig varje dag till jobbet sedan SKf-tiden. Det finns också en bild på nämnda smörgås.
Opp Amaryllis kan man säga om blomman vi fick av familjen Timring på andra advent. Se själva - den är ljuvlig:

Idag är det dags för vår sista adventspresent. När Hanna såg vad jag köpt till Lasse sa hon på en förskräckt dotters vis "Men Anna han kommer ju att använda den där!" Det kommer nog en bild på denna produkt senare för er som blev nyfikna nu.
Igår for vi runt i bilen på bästa Karl-Bertil Johnson-vis. Edith, Håjums Gård, GoddisJätten, stugan, Alice&Sven, Hanna och sen hem. Därefter dristade sig Lasse till ett besök på stan, men jag gav upp. Idag däremot ska jag uträtta lite ärenden - åksjuketabletter och en vildsvinskorv av fransosen på marknaden blir det.
Solveig kom på spontanbesök igår och slängde sig i en av våra soffor. Ulf är på Öland, och Sollan hemma i stan och fixar till julstämningen. Hon hade bakat struvor som vi kommer att låta oss väl smaka av idag.
Jag pratade med Marie igår och hon hade varit någonstans där det visade sig att en kvinna som jobbar med Jerker också var. Hon var eld och lågor över detta otroliga sammanträffande. Det slog mig då när hon berättade detta att jag nått ytterligaren en dimension i att bli småstadsbo - det är inte konstigt längre för mig att någon känner någon vid något tillfälle. Så är det här. I Stockholm är det snudd på utopi, här är det i princip vardag...
Nu rasslade det till i sovrumsdörren och Lasse gör sig påmind. Då är det dags för tre rullsyltemackor till Lasse och två skinkmackor med senap till mig. Och fjärde advent tar sin början.
Vad har hänt i Trollhättan den senaste tiden?
Ja, lite av varje kan man säga. Det är ju lite hej och hå med SAAB och lite hej och hå med Volvo fast här i Trollhättan är det ju mest SAAB man tänker på. Det ser ju mörkt ut, för vem köper en ny bil för minst 250.000 kronor i dagsläget?! Sen är väl egentligen frågan hur starkt varumärket är - i Sverige vet vi ju vad det är men hur är det egentligen med resten av världen. Ibland känns det som om SAAB är världskänt - i Sverige...
I helgen som gått var vi bland annat ute och tittade till lilla kollostugan. Vi passade på när vi ändå var ute på Överby och köpte lite julklappar - både egna och andras. Vi försöker hjälpa Edith, Alice och Sven med deras klappar så de slipper i största möjligaste mån ta sig ut i julstressen. Så här såg det ut på kollo i alla fall:

Idag var jag på Paradisskolan för en nybliven pensionär skulle avtackas. Det är roligt att komma tillbaka och heja på alla, men jag känner också att jag är helt färdig med Paradisskolan. Jag tänkte faktiskt det när jag satte mig i bilen och åkte hem - färdig. Dessvärre hann jag inte prata något med Anna H innan hon försvann.
Jag har nu läst ut Håkan Nessers senaste bok om herr Ante Valdemar Roos. Den började riktigt bra på sant Nessermanér. Men sen...ja, en ren besvikelse! På en skala på 1 - 5 får den en etta. Nu behöver jag verkligen en bra bok igen! Går och väntar på paket från Bokia med lite av varje i.
Igår fyllde min bror 51 och min pappa 82. Ja, tiden går är väl det man kan säga om det. Bror Peter skulle ha sina "gamle" där och även "di yngre" och "di riktigt unga" på uppvaktning. Pappa är "still going strong", han skulle på julbord och hade bestämt sig för att äta lutfisk, för första gången på 40 år hade han roat sig med att räkna ut. Han ska till Thailand i februari och vara borta i tre veckor. Det känns som en lång resa för en gammal man, men där har man inget att säga...
Nu ska vi se på Thomas och Simon! Måndagens stora nöje. Sen kommer det visst en engelska deckare på tv4 som man kanske skulle ge en chans. Igår såg vi på Irene Huss på Canal+. Det är en trevlig avslutning på helgen.
I helgen som gått var vi bland annat ute och tittade till lilla kollostugan. Vi passade på när vi ändå var ute på Överby och köpte lite julklappar - både egna och andras. Vi försöker hjälpa Edith, Alice och Sven med deras klappar så de slipper i största möjligaste mån ta sig ut i julstressen. Så här såg det ut på kollo i alla fall:

Idag var jag på Paradisskolan för en nybliven pensionär skulle avtackas. Det är roligt att komma tillbaka och heja på alla, men jag känner också att jag är helt färdig med Paradisskolan. Jag tänkte faktiskt det när jag satte mig i bilen och åkte hem - färdig. Dessvärre hann jag inte prata något med Anna H innan hon försvann.
Jag har nu läst ut Håkan Nessers senaste bok om herr Ante Valdemar Roos. Den började riktigt bra på sant Nessermanér. Men sen...ja, en ren besvikelse! På en skala på 1 - 5 får den en etta. Nu behöver jag verkligen en bra bok igen! Går och väntar på paket från Bokia med lite av varje i.
Igår fyllde min bror 51 och min pappa 82. Ja, tiden går är väl det man kan säga om det. Bror Peter skulle ha sina "gamle" där och även "di yngre" och "di riktigt unga" på uppvaktning. Pappa är "still going strong", han skulle på julbord och hade bestämt sig för att äta lutfisk, för första gången på 40 år hade han roat sig med att räkna ut. Han ska till Thailand i februari och vara borta i tre veckor. Det känns som en lång resa för en gammal man, men där har man inget att säga...
Nu ska vi se på Thomas och Simon! Måndagens stora nöje. Sen kommer det visst en engelska deckare på tv4 som man kanske skulle ge en chans. Igår såg vi på Irene Huss på Canal+. Det är en trevlig avslutning på helgen.
10 december - en viktig dag...
...för då är det julgransdags i vårt hem. Lasse är väl i ärlighetens namn sådär road, men jag ignorerar honom totalt! Han påpekade för en stund sedan att man brukar klä granen tillsammans - men jag kan ju inte hjälpa att han sitter i telefon och snackar hela tiden och sedan ligger i soffan och dricker glögg och äter pepparkakor. Dessutom tror jag att han är ganska så nöjd med att slippa reda ut ljusen med alla sladdar och söndriga lampor. Lasses älskade spira kom på plats till slut - å se så fint det blev:

Jag börjar så smått vänja mig vid att packa upp granen från en låda som stått nere i källaren. Ett minne blott är den tiden då det släpades hem dansk gran som såldes nere på Årsta Torg. Ett minne blott är också levande ljus, men det är ganska fint med de elektriska också.
I lördags var vi på Liseberg. Det var massor av folk där. Det tog en stund innan vi fick tag i en parkering och sedan fick vi stå i kö innan vi kom in på området en stund. Det är faktiskt inte konstigt att det är krig i världen när folk blir som besatt otrevliga när man ska göra något så trevligt som gå på julmarknad på Liseberg. Jag menar då är det ju lätt att bli besatt otrevlig om man ska göra något otrevligt. Vi fick handlat det vi skulle i alla fall - senap, mistel, några tomtar och så Lasses knäckklubbor förstås (det blev 15 stycken i år). Här är han i knäckklubbeaffären:

Och så här såg det ut på Liseberg:

Såsom barnlös - och där med barnvagnslös - hyser jag på gränsen till ett förakt för personer med barnvagn. De liksom bara SKA fram. Värst är mammor som bara KÖR. När vi var i parkeringshuset och skulle ut gick vi in i trappuppgången. Det var som sagt en del folk där och vi rörde oss sakta framåt. Då kommer det en vällingmorsa och spänner blicken i mig och nästan skriker "Jag har en vagn här" och sen bara kör hon på. Vad är det för fel på dessa morsor?!
I söndags hade vi släkten Timring på adventsfika. Det blev 11 vuxna och 3 barn. Ett av de små barnen är en liten man som inte har mycket koll på sin kropp ännu. Det for lite saker i golvet, några gick sönder och andra blev det bara väldigt blött efter (vet ni hur mycket vatten det är i en kruka med medföljande enris?!). Han satt också glad i hågen och ritade med blå tusch i världens minsta block i min för inte så få tusenlappar omklädda soffa! Bredvid satt farfarsmor dvs Lasses mamma Alice och såg på... "Ja, jag har sagt att han inte får rita här i soffan" sa hon när jag kom ångande, "men han lyder inte". Tro jag det - är man två och ett halv lyder man inte. Så är det bara.
Det är dags att ta tag i lite julklappar igen i helgen känner jag. jag har ett par stycken till jag ska fixa. Det är Lasse som står på tur.
Nu är ju hockeysäsongen i full gång. Det är riktigt roligt att lyssna på kommntatorerna på Sportnytt på mornarna. Det finns nog inte någon sport som har så besynnerlig vokabulär. I morse talade man om "tre mål i baken" (låter ont) och "han har den längsta klubban i laget" (trodde man bara fick ha en längd på klubborna.
På jobbet är det full rulle. Jag håller på att läsa in mig på ett par böcker samtidigt som jag försöker få ordning på de kurser som jag är ansvarig för under våren. Det är tre stycken till att börja med (Specialpedagogiska verktyg för främjande av socialisering och kunskapsinhämtning, specialpedagogik för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd och barnets skriftspråksutveckling).
Nä, nu ska jag sätta mig i soffan och njuta av den lilla granen!

Jag börjar så smått vänja mig vid att packa upp granen från en låda som stått nere i källaren. Ett minne blott är den tiden då det släpades hem dansk gran som såldes nere på Årsta Torg. Ett minne blott är också levande ljus, men det är ganska fint med de elektriska också.
I lördags var vi på Liseberg. Det var massor av folk där. Det tog en stund innan vi fick tag i en parkering och sedan fick vi stå i kö innan vi kom in på området en stund. Det är faktiskt inte konstigt att det är krig i världen när folk blir som besatt otrevliga när man ska göra något så trevligt som gå på julmarknad på Liseberg. Jag menar då är det ju lätt att bli besatt otrevlig om man ska göra något otrevligt. Vi fick handlat det vi skulle i alla fall - senap, mistel, några tomtar och så Lasses knäckklubbor förstås (det blev 15 stycken i år). Här är han i knäckklubbeaffären:

Och så här såg det ut på Liseberg:

Såsom barnlös - och där med barnvagnslös - hyser jag på gränsen till ett förakt för personer med barnvagn. De liksom bara SKA fram. Värst är mammor som bara KÖR. När vi var i parkeringshuset och skulle ut gick vi in i trappuppgången. Det var som sagt en del folk där och vi rörde oss sakta framåt. Då kommer det en vällingmorsa och spänner blicken i mig och nästan skriker "Jag har en vagn här" och sen bara kör hon på. Vad är det för fel på dessa morsor?!
I söndags hade vi släkten Timring på adventsfika. Det blev 11 vuxna och 3 barn. Ett av de små barnen är en liten man som inte har mycket koll på sin kropp ännu. Det for lite saker i golvet, några gick sönder och andra blev det bara väldigt blött efter (vet ni hur mycket vatten det är i en kruka med medföljande enris?!). Han satt också glad i hågen och ritade med blå tusch i världens minsta block i min för inte så få tusenlappar omklädda soffa! Bredvid satt farfarsmor dvs Lasses mamma Alice och såg på... "Ja, jag har sagt att han inte får rita här i soffan" sa hon när jag kom ångande, "men han lyder inte". Tro jag det - är man två och ett halv lyder man inte. Så är det bara.
Det är dags att ta tag i lite julklappar igen i helgen känner jag. jag har ett par stycken till jag ska fixa. Det är Lasse som står på tur.
Nu är ju hockeysäsongen i full gång. Det är riktigt roligt att lyssna på kommntatorerna på Sportnytt på mornarna. Det finns nog inte någon sport som har så besynnerlig vokabulär. I morse talade man om "tre mål i baken" (låter ont) och "han har den längsta klubban i laget" (trodde man bara fick ha en längd på klubborna.
På jobbet är det full rulle. Jag håller på att läsa in mig på ett par böcker samtidigt som jag försöker få ordning på de kurser som jag är ansvarig för under våren. Det är tre stycken till att börja med (Specialpedagogiska verktyg för främjande av socialisering och kunskapsinhämtning, specialpedagogik för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd och barnets skriftspråksutveckling).
Nä, nu ska jag sätta mig i soffan och njuta av den lilla granen!
Äntligen en gran!

Jag var en sväng på Överby i eftermiddags för att köpa lite julklappar till Lasse. Kunde inte motstå denna lilla söta gran som jag kastade mig över. Jag inser att jag inte får ha den hemma, så den köptes med tanke på jobbet - där kommer den att göra sig finfint i mitt rum. Jag passade också på att julpynta lite i bilen:

På jobbet är det ganska lugnt just nu. Jag sitter mest och läser in mig på en föreläsning jag ska ha nästa vecka. Det är lite enahanda för rumpan att sitta vid skrivbordet varje dag så där - så jag gick hem lite tidigare idag och slängde mig i soffan istället. I morgon ska mina vfu-studenter ha sin praktiska redovisning - så det blir heldag för mig.
Lasse är och klipper sig. Man vet att han behöver klippa sig när polisongerna börjar locka sig...
Igår var jag med Ewa, Britta, Lotta, Monica och Johan och käkade på 43 kvadrat. Jag åt röding med potatismos och jordärtskockssås - gottigottgott.
Nästa termin har jag blivit tilldelad två kvällskurser vilket innebär att min vävning ryker en termin. Ja, ja det får väl gå. Jag vet bara inte hur jag ska göra med min köksmatta som sitter i en väv. Får väl gå dit på lovet och väva så att den blir klar innan terminen börjar igen.
Imorgon ska vi handla. Jag undrar just om Lasse kommer att hitta någon rullsylta då. Det finns ingen lyckligare än Lasse med en rullsylta i kastrullen!
December - äntligen!
Ja, det var väl på tiden... nu slipper jag smyga med mitt juliga jag - nu kan jag vara som vanligt igen! Fast med en väldigt massa tomtar förstås.
Julbakat förlöpte väl. Det blev saffransbröd, smörkola, saffranskaka, franska pepparkakor, Rocky Road, dumlekolor, rischoklad. Anna gjorde bland annat dajmtryffel med en skvätt konjak. Lite kladdigt att göra kanske:

Men det kan ju inte vara annat än gott. Konjaken fick Anna bara lukta på med tanke på magen som så rund och fin pryder mitten av hennes kropp:

Igår var det första advent. Vi började med våra adventspaket. Lasse fick sina (äckliga!!) körsbär-i-likör-praliner och jag fick en korsordstidning att ha på toaletten. Perfekt! (Jo, jag löser korsord på toan - trevligt, pröva får ni se) Sen tog vi oss en promenad på stan eftersom det var skyltsöndag. Jag vet inte riktigt vad det innebär, men strunt samma - stan är full av folk i alla fall och det är ju alltid trevligt som omväxling mot "vanliga" tämligen stadstomma söndagar.
Idag har vi slagit in en massa julklappar på eftermiddagen. Det börjar så smått bli klart. Har inte fått någon önskan av min bror ännu (så önska dig nå´t Peter!). Han ska ju dessutom klämma ur sig en födelsedagsönskan också eftersom han fyller år den 14 december.
I morse var jag trött på allt hostande, så jag trampade iväg till vårdcentralen och fick riktig hostmedicin utskriven. Den receptfria som finns känns som om den har samma effekt som hallonsaft. Så nu hoppas jag (och Lasse med tror jag) på en lite mindre hostig natt...
Snart är min papparkaksfil som jag hittade på Willys förra veckan slut. Och då måste man handla mer!
Julbakat förlöpte väl. Det blev saffransbröd, smörkola, saffranskaka, franska pepparkakor, Rocky Road, dumlekolor, rischoklad. Anna gjorde bland annat dajmtryffel med en skvätt konjak. Lite kladdigt att göra kanske:

Men det kan ju inte vara annat än gott. Konjaken fick Anna bara lukta på med tanke på magen som så rund och fin pryder mitten av hennes kropp:

Igår var det första advent. Vi började med våra adventspaket. Lasse fick sina (äckliga!!) körsbär-i-likör-praliner och jag fick en korsordstidning att ha på toaletten. Perfekt! (Jo, jag löser korsord på toan - trevligt, pröva får ni se) Sen tog vi oss en promenad på stan eftersom det var skyltsöndag. Jag vet inte riktigt vad det innebär, men strunt samma - stan är full av folk i alla fall och det är ju alltid trevligt som omväxling mot "vanliga" tämligen stadstomma söndagar.
Idag har vi slagit in en massa julklappar på eftermiddagen. Det börjar så smått bli klart. Har inte fått någon önskan av min bror ännu (så önska dig nå´t Peter!). Han ska ju dessutom klämma ur sig en födelsedagsönskan också eftersom han fyller år den 14 december.
I morse var jag trött på allt hostande, så jag trampade iväg till vårdcentralen och fick riktig hostmedicin utskriven. Den receptfria som finns känns som om den har samma effekt som hallonsaft. Så nu hoppas jag (och Lasse med tror jag) på en lite mindre hostig natt...
Snart är min papparkaksfil som jag hittade på Willys förra veckan slut. Och då måste man handla mer!